Under året har det införts en del nytt som påverkar såväl tjänstebilsförare som arbetsgivare. Förändringar som har stor inverkan på vilka bilar vi väljer och hur vi använder dem.
Redan 1 januari kom nya regler för hur trängselavgiften beskattas. Tidigare räknades den in som en del i schablonen för förmånsvärdet. Nu beskattas den separat och privata passager blir en förmån på toppen av lönen. Privata passager är alla som sker till och från arbetet och övriga resor som inte är tjänsteresor.
Det innebär att passager vid tjänsteresor bör noteras i körjournal för att undvika extra beskattning och komma undan billigare. För arbetsgivaren gäller att privata passager ska redovisas som en förmån för den anställde.
Det gäller att vara morgonpigg
För den som behöver ta sin tjänstebil in till Stockholm, där det finns trängselavgift, så blir det också dyrare från 1 januari 2020. Då höjs den högsta avgiften kraftigt från 35 kronor per passage till 45 kronor. Vissa dagar före helgdagar blir också avgiftsbelagda liksom första veckan i juli som tidigare varit avgiftsfri. Tiderna för när avgift tas ut kommer också att ändras.
Tidigare har det kostat att passera först efter klockan 6.29 på morgonen, nu ändras det till avgift från 6.00. Maxbeloppet per dag höjs också till 135 kronor under högsäsong. I Göteborg kommer trängselskatten inte att höjas från 2020 enligt den överenskommelse som nu föreligger. Det var billigare förr.
Ändrade besiktningsregler
Från 20 maj är det nya regler för när vi ska besiktiga våra fordon. De fasta besiktningsperioderna, där slutsiffran i registreringsnumret avgjorde när bilen skulle besiktigas, slopas. Nu är det den senaste besiktning som avgör. Fordonet ska besiktigas första gången senast 36 månader efter den månad då den först togs i trafik. Andra besiktningen senast 24 månader efter den första besiktningen och därefter senast 14 månader efter den månad senaste besiktningen gjordes.
– De nya reglerna är en förenkling och anpassning till EU. Det viktiga är att ta reda på när nästa besiktning ska göras. Uppgiften i senaste besiktningsprotokollet kan vara missvisande om besiktning gjordes före 20 maj då de gamla reglerna gällde. Det säger Magnus Sjönnebring, sakkunnig på Transportstyrelsen.
För tjänstebilar är besiktningen sällan ett problem då bilarna ofta är relativt nya men rekommendationen är ändå att ta väl hand om bilen mellan besiktningarna. Att hålla kontroll på bromsar, lampor, vätskor, varningstriangel och liknande. Även små fel kan innebära kostnader och, inte minst, besväret att ta bilen till verkstad och kanske vara av med den ett par dagar. Ett allt för vanligt fel är att däcktrycket är för högt eller för lågt. Det är både trafikfarligt och kan göra att däck slits för fort eller slits ojämnt vilket kan ge nedslag på besiktningen.
Datum att hålla koll på
Den mest omfattande förändringen är det skattesystem som gäller från 1 juli. Enkelt uttryckt ett system premierar bilar med inga eller låga utsläpp och beskattar dem med höga utsläpp. Skatten gäller nya bilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i trafik efter 1 juli. Fordon som ställdes på för trafik före 1 juli behåller den lägre skatten. Och det är väsentliga skillnader i skatten efter nämnda datum. En bil med stor motor driven av fossilt bränsle, många hästkrafter och höga utsläpp kan få årlig höjning med så mycket som 20 000 kronor och uppåt.
Från 1 september infördes även den nya mätmetoden – WLTP-, som är anpassad och utgår från verklig körning på väg. Den innebär ytterligare höjning av skatten och i och med de höjda utsläppsvärden som mätmetoden visar så drabbas fler av våra vanligaste bilar av malus. Även vissa laddhybrider kommer att få lägre bonus då reglerna är hårda mot just laddhybrider. WLTP-reglerna kommer att införas fullt ut från 1 januari 2019. Bilskatten förs också över till förmånsvärdet för tjänstebilen vilket alltså kan bli kostsamt för många.
Billigare eller dyrare?
För nya fordon med inga eller låga utsläpp har effekten blivit den motsatta. Många har väntat till efter 1 juli för att få en förmånligare och billigare beskattning och även den bonus som betalas för bilar med utsläpp upp till 60 gram koldioxid per kilometer. För en renodlad elbil som släpper ut 0 gram blir bonusen 60 000 kr och för en som släpper ut 60 gram blir bonusen 10 000 kr vilket är den lägsta bonusen. Genom införandet av WLTP-metoden, som alltså är mer lik riktig trafik, så får elbilarna en kortare räckvidd. Den räckvidd tillverkarna anger idag kommer att räknas ner med cirka 20 procent. Efterfrågan på laddbara bilar har ökat markant efter 1 juli och leveranstiderna för de flesta laddbara bilar, inte minst de mest populära, är därför nu väldigt långa.
Bonusen för företag, inklusive enskild firma, får inte överstiga ett belopp som motsvarar 35 procent av prisskillnaden mellan den nya bilen och en jämförbar bil av samma fabrikat, med samma utrustningsnivå men med vanlig drivkälla.
Den nya skatten premierar alltså bilar med låga utsläppsvärden och nivåerna som anges i vägtrafikregistret är desamma som används för miljöbonusen. För den som kör tjänstebil kan det innebära stora skillnader i kostnader om det är en miljöbil eller inte. Även kostnaden för arbetsgivaren kommer att förändras och många räknar nu på hur och om tjänstebilar fortsatt är ett bra alternativ och om miljöbil även ur ett ekonomiskt perspektiv är ett intressantare val.
Mer information finns att läsa på transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/
