”Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det finns ingen tid för tvekan.” För att uppnå ambitionerna i regeringsförklaringen måste alltfler nya bilar gå på el, och tjänstebilsköparna är redo – men är Sverige det?
En laddbar bil kan bli rena vinstlotten för den som väljer tjänstebil. Förmånsvärdet är sänkt 40 % jämfört med motsvarande fossilbil, milkostnaden är superlåg, körningen är bekväm och dessutom signalerar man konkret klimatengagemang till omvärlden. Därför är det just bland förmånsbilarna boomen för elbilar och laddhybrider syns tydligast – och här kraven på politiken kommer först.
För det första: Väntetiden på laddbara bilar måste kortas.
Många elbilar och laddhybrider har väntetider på ett år eller mer, eller helt stängda orderböcker. Succén är förstås rolig, men betyder tyvärr att många i ren desperation skaffar dieselbil igen. Betydligt klokare är att förlänga avtalet på den befintliga bilen med ett år, eller långtidshyra en miljöbil i väntan på laddbilen – men i grunden måste kötiden kortas. Det kan tyckas vara bilföretagens ansvar, men för att de ska öka produktionen måste de veta att det finns en marknad också om några år. Därför måste de tvära kasten i vad som gäller vara över och saker som det sänkta förmånsvärdet för laddbara bilar garanteras långt in på 2020-talet.
För det andra: Laddbilarna måste stanna i Sverige.
Många av de elbilar som kommer till Sverige skickas vidare till Norge så fort bonusen är utbetald, eller när leasingavtalet löpt ut. Med detta ”en in, en ut” når Sverige aldrig målet om en fossilfri fordonsflotta. Om användandet av laddbilar stimuleras, genom tillgång till innerstäderna där dieselbilar portas, lägre trängselavgifter, de bästa p-platserna och kanske rätten att köra i bussfilen, så blir det mer attraktivt att använda laddbilarna i Sverige och vi slipper subventionera Norges elbilism med våra skattepengar.
För det tredje: Laddbilar måste kunna laddas.
Många har för sig att det räcker med en laddare var tionde mil längs de större vägarna för att laddinfrastrukturen ska vara utbyggd. Den som hamnat bakom två elbilar som ska laddas en halvtimma var innan det är ens egen tur, vet att det är fel. Fler snabbladdare på varje ställe, fler laddare längs vägarna i inlandet och i städerna och en satsning på laddning nära hemmet behövs. Den som bor i villa kan ofta ladda genom uttaget på husknuten – man har macken hemma – men den som bor i bostadsrätt kan få möta en styrelse som inte alls förstår värdet av att sätta upp laddare. Här behöver politiken hjälpa till!
Förmånsbilisterna kan bli de klimathjältar Sverige behöver, men politiken måste hjälpa till!
